Igår plockade jag skräp i drygt två timmar vid Årstaviken. Jag är glad att jag gjorde det trots att jag blev trött i kroppen. Jag har tänkt på att plocka skräp på mina promenader längs vattnet och har på senaste tiden också börjat lite grann.
Igår läste jag också en artikel i Metro, "Två miljarder per år - nota för vårt skräp". Nedskräpningen av våra gator, parker, vatten och hav kostar stora summor varje år. Det är en sådan onödig kostnad, det finns ingen naturlag att nedskräpning måste finnas. Det är vi själva som är problemet. Tänk så mycket nytta vi skulle kunna få för de pengarna, säg inom vården. Håll Sverige rent.
Det var väldigt mycket fimpar och en del snus i min skräpsäck, förpackningar, ett par hundpåsar, mycket plast och frigolit, mm. Det är bra att vi städar, men jag tycker de som skräpar ner är dumma. Vad är det som gör att de inte kan städa efter sig? Alltså ta med sitt skräp. Dåligt vanor? Det är egentligen lättja som gör en inte gör rätt. Vissa personers lättja kostar samhällets resurser. Vad kan samhället göra för att förebygga nedskräpning?
Hemma ser man också lättjans verk. Någon i familjen kanske lämnar lamporna på/skåpdörrar öppna när hen lämnar rummet, och/eller lämnar smulor överallt, och/eller städar men inte städar ordentligt. Detta kommer ta någon annans tid och energi att städa efter andra eller den som inte gjort sitt får städa efter sig efter påpekning. Det tar extra tid och energi, och det kan ofta bidra till sämre stämning hemma. Så att övervinna lättjan och göra saker rätt på en gång är det bästa.
Man kan städa bort smulor från bordet/golvet direkt efteråt, man kan också använda en bricka så det inte blir smulor på bordet/golvet. Att bygga in kvalitet är det bästa i alla sammanhang. :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar