När en kollega frågade mig för några veckor sedan "Vem är din favorit filosof, de grekiska filosoferna?" svarade jag "Det har jag inte tänkt på".
När jag började läsa om Descartes, fick jag direkt en känsla att Descartes är min favorit filosof. Därför att:
Descartes var en man av värld, en oberoende adelsman som levde på sin förmögenhet; han föreläste aldrig vid något universitetet och skrev för den bildade allmänheten. Hans mest berömda verk, Avhandling om metoden, skrevs inte på akademiskt latin utan på rak och enkel franska, så att det kunde förstås.
Descartes var övertygad om sin kallelse som filosof.
Descartes förmåga att framställa komplicerade filosofiska läror så elegant att de ter sig fullt begripliga redan vid en första genomläsning och ändå rymmer stoff för reflektion av de mest avancerade specialister.
Descartes huvudidéer kan i själva verket formuleras så koncist att de kan nedtecknas på ett vykort med två satser: människan är ett tänkande medvetande; materia är utsträckning i rörelse.
Descartes uppfann kartesiska koordinatsystemet och skapade analytiska geometri som förenade geometri och algebra. Det gjorde det möjligt att lösa geometriska problem med algebraiska metoder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar