onsdag 29 april 2015

Livet är kort

En kompis kommenterade mina bilder "Du är full av energi varje dag." Jag svarade med "Livet är kort".

Många har kommenterat att bilderna jag tagit är vackra. Jag ser det vackra varje dag och sätter ibland en ram på det. Bra att kunna se det vackra hos ting och människorna och livet.

Under årets Kulturnatt Stockholm 25 april bekantade jag mig med Sveriges nya sedlar hos kungliga myntkabinettet, lärde mig lite om Tempel Riddare Ordens ritual möte och historia, kollade utställningar i Kulturhuset och Konstakademien, och njöt sist en skön konsert i Storkyrkan efter en visning av paradvåningen i Tessinska palatset.
 
Jag tror att jag ser och upplever mycket mer på en cityweekend än de flesta skulle på samma tid.

Det sägs att livet är som en resa. En enda enkel resa. Då skulle jag vilja se de bästa möjliga landskap och uppleva de bästa möjliga känslor.

Om de sjukas (kroppslig ohälsa) liv är svartvitt, så är de friskas liv färgglatt. Jag tycker det är bra att välja ett friskt liv när man kan välja, och övervinna lättja så att viljan blir verkligheten.

Om man är mer psykisk/andlig/intellektuell/moralt utvecklad så ser man en värld med fler dimensioner än de som är mindre utvecklade på det sättet. Jag tycker att det är bra att övervinna lättja och börja utvecklas mer.

Att äta chips kan göra en glad, att hjälpa andra kan göra en glad, att läsa en bok och känna vad bra boken är kan göra en glad, att uppfinna något kan göra en glad, att söka sanningen kan göra en glad. Det är olika typer av glädje, och det är inte alla som kan uppleva de finare typer av glädje. Det är som om man ser olika landskap från olika höjder på ett berg. En kan känna sig nöjd och lycklig över chips, en annan kan även känna sig nöjd och lycklig över att utforska livets möjligheter. Jag ser det fina och sköna i världen, och vill uppleva ett sant och gott och skönt liv. 

Jag gillar att gå på föreläsningar och få inspiration. Jag gillar också att dela med mig av det som jag tycker är bra. Jag blir glad om något av mina inlägg kan inspirera dig eller få dig att tänka vidare. :-)

tisdag 21 april 2015

Rena mitt hjärta

Igår plockade jag skräp i drygt två timmar vid Årstaviken. Jag är glad att jag gjorde det trots att jag blev trött i kroppen. Jag har tänkt på att plocka skräp på mina promenader längs vattnet och har på senaste tiden också börjat lite grann.

Igår läste jag också en artikel i Metro, "Två miljarder per år - nota för vårt skräp". Nedskräpningen av våra gator, parker, vatten och hav kostar stora summor varje år. Det är en sådan onödig kostnad, det finns ingen naturlag att nedskräpning måste finnas. Det är vi själva som är problemet. Tänk så mycket nytta vi skulle kunna få för de pengarna, säg inom vården. Håll Sverige rent.

Det var väldigt mycket fimpar och en del snus i min skräpsäck, förpackningar, ett par hundpåsar, mycket plast och frigolit, mm. Det är bra att vi städar, men jag tycker de som skräpar ner är dumma. Vad är det som gör att de inte kan städa efter sig? Alltså ta med sitt skräp. Dåligt vanor? Det är egentligen lättja som gör en inte gör rätt. Vissa personers lättja kostar samhällets resurser. Vad kan samhället göra för att förebygga nedskräpning?

Hemma ser man också lättjans verk. Någon i familjen kanske lämnar lamporna på/skåpdörrar öppna när hen lämnar rummet, och/eller lämnar smulor överallt, och/eller städar men inte städar ordentligt. Detta kommer ta någon annans tid och energi att städa efter andra eller den som inte gjort sitt får städa efter sig efter påpekning. Det tar extra tid och energi, och det kan ofta bidra till sämre stämning hemma. Så att övervinna lättjan och göra saker rätt på en gång är det bästa.

Man kan städa bort smulor från bordet/golvet direkt efteråt, man kan också använda en bricka så det inte blir smulor på bordet/golvet. Att bygga in kvalitet är det bästa i alla sammanhang. :-)

lördag 18 april 2015

Favoritstad

Min favoritstad är Stockholm, mitt älskade Stockholm. En vacker stad med kultur och natur. Lagom stor.

Mitt favorithus i Stockholm är Kulturhuset. Varje besök i huset har varit en riktigt kul tur.

Stockholms kulturliv finns tillgängligt varje dag året om. Kulturnatt 25 april 2015. Kulturfestival 11-16 augusti 2015. Parkteater hela sommaren. Konsert i många kyrkor året om. Stadsteatern, Kungliga operan, Dramaten, Konserthuset, Boulevardteatern, och många fler. Det finns så många fantastiska museer man kan besöka, det finns så många olika kurser man kan gå på.
 
Förut var jag inte förtjust i att läsa böcker. Tack vare Stockolms underbara bibliotek har jag lånat många böcker under min sons uppväxt, och jag har under de senaste åren fått större intresse av att läsa böcker. En bok som jag har läst och rekommenderat till mina vänner är "Den smala vägen" ("The road less treveled" by M. Scott Peck). Boken jag håller på att läsa nu heter "Lyckligare" ("Happier" by Tal Ben-Shahar) och vill rekommendera den också. 
 
Stockholms naturliv finns tillgängligt alla dagar året om. Sedan ett par veckor tillbaka bestämde jag att jag skulle vandra/promenera i naturen minst en gång i månaden. Det är underbart att det finns så många fina naturområden i Stockholm. Under de senaste två helgerna har jag promenerat 5 km i Tyresta nationalpark, 5 km runt Källtorpssjön i Hellasgården, ca 8 km från Sandasjön (Tenntorp) till Erstaviksbadet. Alla dessa och många andra fina ställe kan man åka kommunalt till. Så skönt innan, under och efter resan, mer än en kul tur.
 
Kultur gör en stad levande och människor i staden utvecklande. Natur gör staden och människorna friska. Jag som gillar kultur ska lyssna på naturens kallelse. Det blir många roliga turer. :-)

söndag 12 april 2015

En favorit

När en kollega frågade mig för några veckor sedan "Vem är din favorit filosof, de grekiska filosoferna?" svarade jag "Det har jag inte tänkt på".

När jag började läsa om Descartes, fick jag direkt en känsla att Descartes är min favorit filosof. Därför att:

Descartes var en man av värld, en oberoende adelsman som levde på sin förmögenhet; han föreläste aldrig vid något universitetet och skrev för den bildade allmänheten. Hans mest berömda verk, Avhandling om metoden, skrevs inte på akademiskt latin utan på rak och enkel franska, så att det kunde förstås.

Descartes var övertygad om sin kallelse som filosof.

Descartes förmåga att framställa komplicerade filosofiska läror så elegant att de ter sig fullt begripliga redan vid en första genomläsning och ändå rymmer stoff för reflektion av de mest avancerade specialister.

Descartes huvudidéer kan i själva verket formuleras så koncist att de kan nedtecknas på ett vykort med två satser: människan är ett tänkande medvetande; materia är utsträckning i rörelse.

Descartes uppfann kartesiska koordinatsystemet och skapade analytiska geometri som förenade geometri och algebra. Det gjorde det möjligt att lösa geometriska problem med algebraiska metoder.

lördag 4 april 2015

En dialog

Ran: Käre Platon, får jag höra din teori om allt?

Platon: Ja min kära vän. Låt mig fråga dig först. Vad är allt?

R: Allt vi ser. Allt synligt?

P: Finns det något som vi inte kan se eller höra?

R: Ja. Det som kan tänkas.

P: Bra. De objekt som vi kan se eller höra eller känna finns i sinnevärlden, och de objekt som våra sinne inte når finns i tankens värld.

R: Du, jag och din penna tillhör sinnevärlden och dina idé tankens värld.

P: Korrekt. Sokrates är en människa, vi är människor. Tänk lite.

R: Sokrates, du och jag har gemensamt i att vara människa. Det finns något väsen i alla människor.

P: Ja, det allmän mänsklighet som alla människor har del i. Låt oss kalla det människans idé. Kan du tänka dig cirkelns idé, det godas idé, det dåligas idé?

R: Ja, det kan jag. Jag föredrar att kalla det människans form, det godas form osv. Då är Sokrates en individ vi ser av människans form. Att hjälpa andra är av det godas form.

P: Kan du se en form?

R: Nej. Individ är det som ses och form det som tänkes.

P: Finns det annat än individ som kan ses?

R: Skuggor, reflexer och avbildning?

P: Ja, dessa avbildningar kan man se också. Finns det något annat än form som kan tänkas?

R: Jag kan tänka på ett tal. Så matematiska objekt kan tänkas.

P: Vad har vi nu i allt?

R: Vi har individer och avbilningar som kan ses, vi har former och matematiska objekt som kan tänkas.

P: Bra. Nu drar vi en linje, och våra ting har var sin plats här.

+-------------+----------------------------+-------------+----------------------------+
avbildningar          individer                  tal                   former
 

R: Jag kan se att ju högre på linjen klassen ligger, ju avancerade förmåga krävs för att känna eller tänka på den.

P: Bra. De två högre segment har högre värde eftersom de ger kunskap, dvs uppfattning av det sant varande. De två vänstra segment ger åsikt. Ju högre på linjen ju högre grad av verklighet och sanning den klass innehåller. Nu kan vi kompletterar linjen om det varande med vårt vetande.



P: Förnuft är filosofiskt tänkande, rent tänkande, vars metod är dialektiken och vars föremål är formerna. Eftertanke eller förstånd är matematisk forskning, vars metod är hypotetisk och vars föremål är abstrakta föremål som tal och geometriska figurer.

R: Varför värdesätter du förnuft högre än eftertanke?

P: Den filosofiska dialektiken är överlägsen matematiska resonemang eftersom den har en klar förståelse av relationen mellan hypotes och sanning.

R: Hur så?

P: Matematiker behandlar hypoteser som axiom, av vilka de drar slutsatser och som de inte känner att de behöver berättiga. Dialektiker går däremot en uppåtstigande väg där man "gör sig av med antagandena - avhypoteser hypoteserna - och går fram till själva grunden för att vinna bekräftelse." Den icke-hypotetiska princip som dialektiken uppstiger till är det godas form.

R: Människor individers förmåga varierar. Jag tror att genom utbildning kan man utveckla sina förmågor. Jag tycker att den ideala staten bör styras av goda och intelligenta människor.

P: Du menar goda och kloka? de som strävar efter det godas form, källan till sanning och kunskap.

R: Ja, dina goda och kloka filosofer ska styra den ideala staten. Men individers vilja varierar också. Även alla har potential att utvecklas, så finns de som inte vill utbildas och utvecklas. Vad bör samhället göra med sådana?

P: Det kan du fråga din lärare.

R: Tack för det.